Kameran ljuger inte. Man ser fruktan, rädsla, men också kämpaglöd och vilja hos alla dom som nu samlas för att ge utlopp för det man så länge burit på.
Först till synes oberörd, men nu något vacklande, står denne diktator där och ser sina dagar vara räknade. Hur kan en man så länge och så hjärtlöst upprätthålla ett imperium byggt på terror och skräck?
Håll ut! Om några veckor är denna era över, och nya vindar ska blåsa! Vindar av hopp, framtid, och frid!
Ja, melodifestivalen är sannerligen en plåga.
